Write-in

Idag hade vi write-in. Jag glömde såklart att ta en bild (har verkligen legat av mig som bloggare). Men det får vara ok. Vi var fem: Johanna, Frida, Mia, Johan och jag. Vi satt på Jönköpings mest ocentralt placerade fik, som lämpligen heter Centralkonditoriet, och skrev tillsammans. Det är jättebra att träffas och skriva för:
• det blir skön stämning när man sitter flera i samma rum och skriver. Koncentration och kreativitet.
• man kan pausa och äta semla och fråga om råd om saker.
• det blir av att man skriver.
Jag hade med mig manusbunten och redigerade vidare. Har en del darlingar att mörda och en hel del annat att fixa till. Det tar aldrig slut.

Våndan

Har jobbat mig igenom hela manusbunten. Den ligger nu, tjock och full av bläck och post-its, och svullar sig på mitt skrivbord. Jag har börjat peta i den och göra småändringar, men det är så många större beslut som måste fattas. Parallellhistorien har liksom tagit över. Och jag vill inte stryka för mycket i den. Men det blir obalans. Och hur gör man bäst kapitelindelningen när man måste ta hänsyn till två tidsplan?

Men den största frågan jag tampas med just nu är: är det nåt bra? Ibland läser jag ett stycke och ba: Fy fan, har jag hittat på det här? Shit vad smart och snyggt. Och sen tittar jag på helheten och har ingen aning om ifall det sitter ihop på rätt sätt. Ifall storyn överhuvudtaget är intressant. Ifall jag har valt rätt. Så svårt! Så många val, så fullkomligt omöjligt att få överblick.

Fredagen den 13:e

Har precis mottagit 2 glädjande besked. Har sol i vardagsrummet, stor manusbunt och tid att läsa den. Bra dag, den här otursdagen.

Strax

Är den ett minne blott. Då blir det mörkt, men ändå lite skönt på något sätt, i Obygden.

I morgon…

… ska jag skriva ut 290 sidor text. Och sen ska jag läsa hela dagen.
Det känns sjukt bra att jag äntligen kommit så långt att jag ska läsa igenom alltihop. Jag ”lånar” skrivaren på Mattes jobb. ”Du får skriva ut dubbelsidigt”, säger han. Men det gååår inte, förklarar jag. Jag har nämligen gjort sidbrytning vid varje scenslut (utom sådana scener som absolut måste hänga ihop) för jag har grejer jag behöver flytta om. Och jag är lite osäker på hur. Och risken finns att när jag börjar läsa och ska få alla krokar att haka i varandra på rätt ställe, så kommer jag att få möblera om ännu mer än vad jag trodde från början.
Det blir dyrt för Mattes stackars firma. Men det borde väl ge dem bonuspäng i himlen att de ägnar sig åt kultursponsring?

Som en sagofigur

Idag bar jag min 1,5 år gamla dotter genom en bokskog. Det var mildväder och sjön intill stigen låg blank och stilla. Mörka grenar speglade sig i vattnet och på marken låg en tjock matta av fuktiga bruna löv som knappt orkade prassla under mina leriga Stan Smiths. Det enda som bröt tystnaden var barnets oupphörliga ”Ä det? Ä det?” Åtföljda av utstucket knubbigt pekfinger.

Jag älskar bokskogen. Det är jordens vackraste plats och det känns nästan alltid som om man hamnat någonstans, lite vid sidan om verkligheten när man går där.

Barnet lugnade sig efter en stund, lutade huvudet mot min axel och såg upp mot himlen som bröt igenom den avlövade bokskogens öppna tak. Och plötsligt visste jag var någonstans utanför verkligheten jag befann mig. Jag var den kloka gamla hästen som på försiktiga hovar bar hem den trötta, storögda prinsessan till slottet.

Från nästan precis vilken saga som helst.

Skrev sista!

Sista scenen! Ja, inte slutscenen, den är skriven för länge sen, men sista scenen som fattades i parallellhandlingen. Tror jag. Försökte flytta om scenerna för att få allt i rätt ordning och det visade sig vara mycket svårare än jag trodde.
Jag hade ju en tydlig struktur förut, men nu när jag byggt ut parallellhistorien så att den är i princip lika omfattande som huvudspåret, måste jag disponera om. De måste ju haka snyggt i varandra, det finns planteringar i den ena som får sin lösning i den andra.
Älskar scrivener och tänkte naivt att jag bara med hjälp av scenkorten i programmet skulle kunna flytta allt till rätt plats, sen exportera till Word och läsa och anteckna på paddan = spara bläck och papper. Men det funkar ju inte. Har dator med 10′ skärm. Noll överblick och jag måste läsa allt noga för att få ihop det. Får alltså skriva ut varje scen separat så att jag kan flytta runt dem. Vilket jobb.

Men ändå, hurra! Har kommit långt nu.

Böcker jag läste under 2011

Som vanligt ligger tyngdpunkten på lättviktslitteratur, och som vanligt har jag läst mycket mindre än vad jag hade tänkt. 2011 var också året när jag verkligen grottade ner mig i ungdomslitteratur, lite oklart varför. Men det är inget jag ångrar. För seriöst nagelbitande rekommenderar jag Hungergames-serien och för riktigt bra romanupplevelse (never mind att den marknadsförs som ungdoms) rekommenderar jag Jellicoe Road. Sjukt bra. Dessutom borde alla läsa Liv Strömqvist. Men det vet ni väl redan.

Januari
Överenskommelser- Simona Ahrnstedt (ebok)
Prins Charles känsla – Liv Strömqvist (grafisk roman)
40 minus – Pernilla Glaser

Februari
En dag – David Nicholls
Ett litet snedsprång – Denise Rudberg (e-bok)

April
Hanteringen av odöda- John Ajvide Lindkvist (ljudbok)

Maj
Syndaflodens år-Margaret Atwood
Twilight – Stephenie Meyer
New Moon – Stephenie Meyer
Eclipse – Stephenie Meyer

Juni
Breaking Dawn – Stephenie Meyer
Jellicoe Road – Melina Marchetta

Juli
Paganinikontraktet – Lars Kepler (ljudbok)
This body Of death – Elizabeth George

Augusti
The Hunger Games – Suzanne Collins
Catching fire – Suzanne Collins (e-bok)
Mockingjay – Suzanne Collins (e-bok)
En liten chock – Johanna Lindbäck (e-bok)
Tjärven – John Ajvide Lindkvist (ljudbok)

September
The bride’s farewell – Meg Rosoff
Happy Happy – Maria Sveland och Katarina Wennstam

Oktober
The Piper’s Son – Melina Marchetta

November
Styggelsen – Amanda Hellberg

Fan

Just nu hatar jag den här boken jag försöker skriva. Eller egentligen kanske jag hatar mig själv mest, eftersom jag tagit skrivledigt ( inte frivilligt! Det är bara omöjligt att få nånting gjort över jul när man måste umgås och dricka glögg hela tiden) i flera veckor. Och nu när jag öppnar dokumentet så känner jag bara leda. Jag orkar inte jobba mig framåt. Jag vill skriva, i teorin.  Men jag orkar inte hitta på mer nu. Å, om jag bara fick en stor marsipangris att gnaga på. Då skulle det säkert gå lättare.

Julklappsböckerna

Vilken ska jag börja med?